Denna webbplats använder cookies för att förbättra upplevelsen för dig som besökare. Läs mer

Så regleras kamerabevakning

Bilder och videoinspelningar räknas som personuppgifter varför kamerabevakning i huvudsak omfattas av EU:s dataskyddsförordning. Dataskyddslagstiftningen tillsammans med Kamerabevakningslagen reglerar hur kamerabevakning får användas i Sverige.

Bilder och videoinspelningar räknas som personuppgifter om personerna i bildmaterialet går att identifiera. Det innebär att all behandling av materialet regleras enligt den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) som började att gälla i hela EU i maj 2018. Om du dessutom varaktigt eller regelbundet filmar personer måste du även följa kamerabevakningslagen (KBL).

Dataskyddsförordningen lägger ansvaret på den som utför personuppgiftsbehandlingen (personuppgiftsansvarige) att bedöma lagligheten utifrån gällande lagstiftning samt att dokumentera och informera. Kort sammanfattat krävs att all behandling av personuppgifter har ett definierat ändamål och stöd i dataskyddsförordningen genom en definierad rättslig grund. Personuppgifterna måste skyddas så att de inte oavsiktligt sprids eller ändras samt begränsas så att inte fler personer än vad som är nödvändigt har tillgång till uppgifterna. 

Om ni som bedriver kamerabevakningen är en myndighet eller utför en uppgift av allmänt intresse och bevakar en plats dit allmänheten har tillträde är bevakningen tillståndspliktig. Kommer bevakning att ske på en arbetsplats har arbetsgivaren förhandlingsskyldighet med arbetstagarorganisationen enligt 11-14 §§ MBL (1976:580).

Den europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB) har i januari 2020 presenterat riktlinjer som förtydligar och ger vägledning om kamerabevakning. Riktlinjerna presenterar bland annat hur de sex principerna i Dataskyddsförordningen (artikel 5) bör tolkas när det gäller kamerabevakning. Exempelvis trycker man på principen om uppgiftsminimering och resonerar att lagring längre än tre dagar kräver en mer omfattande argumentation. 

Riktlinjerna presenterar även ett konkret exempel på hur informationsplikten (artikel 13) i Dataskyddsförordningen ska tolkas för personuppgiftsbehandling genom kamerabevakning. Detta förtydligande innebär att många behöver se över sin skyltning av kamerabevakade områden, samt säkerställa att informationsskylten placeras väl synlig innan någon går in i det bevakade området (se även Integritetsskyddsmyndighetens (IMY) hemsida.

I Sverige är Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) tillsynsmyndighet, och på deras hemsida finns mer att läsa, samt även guider och råd. 

Inom Bravida har vi stor kunskap om gällande lagar och tillämpande praxis för kamerabevakning. Önskar ni mer information eller vill ha en rådgivande part, tveka inte att ta kontakt med oss.